Ränteavdrag - förenklat

25/4/2022
5
minuter
En man som sitter på en hög av guldiga mynt

Andreas Andersson

Marketing Assistant
Qred
5
minuter

Företagare kan man stöta på situationer det behövs pengar. Det kan handla om något oförutsägbart (host, corona), ett inköp av en dyr maskin eller möjligtvis startandet av själva företaget. Det är i dagsläget är det ofta fördelaktigt för företag att ta företagslån istället för att använda företagets egna pengar. Låter kanske konstigt, men det är beroende på något som kallas ränteavdrag.

I den här inlägget förklarar och förenklar jag hur det går till!

Vad är ränteavdrag?

När du tar ett lån måste du betala ränta, en ersättning till den som lånar ut pengar. För att fler ska ha råd att ta och betala tillbaka lånen har staten infört något som kallas ränteavdrag - ett sätt att minska kostnaden för lånet, bra va? 

Avdraget kan göras en gång per år och dras från företagets vinstskatt via en bilaga som skickas in med inkomstdeklarationen. Om vi säger att du ska betala 50 000 kr i vinstskatt men får ett ränteavdrag på 20 000 kr behöver du då bara betala 30 000 kr.

Vem kan göra ett ränteavdrag?

Skatteverket skriver att avdraget kan göras för juridiska personer och handelsbolag (gäller inte handelsbolag som enbart drivs av fysiska personer - måste ingå minst en juridisk person som delägare). 

När man ansöker om avdraget finns det en del krav:  

  • Ränteavdraget kan bara göras om man betalar mer i ränta på sina lån än vad man får tillbaka via pengarna man har på banken
  • Endast den som står som betalningsansvarig på lånet kan göra ränteavdrag
  • Räntan och skulden måste ha betalats in innan avdrag kan göras
  • Har räntan betalts in i förskott kan man inte göra avdrag förens nästa inkomstdeklaration.

Hur mycket avdrag kan jag göra?

Här kommer kanske den mest intressanta men också krångligaste delen, hur mycket pengar kan man spara?

Först och främst måste du ha ett negativt räntenetto för att få göra avdrag. Börja med att räkna ut ditt räntenetto - ränteinkomsterna minus ränteutgifterna.

  • Ränteinkomster - inkomsten för att ha pengar på banken.
  • Ränteutgifter - kostnaden för räntan på lånet (ej amortering).
  • Räntenetto = ränteinkomst - ränteutgifter

Ligger dina ränteinkomster på 10 000 kronor och ränteutgifter på 15 000 kronor ser uträkningen ut så här:

10 000 - 5 000= - 5 000

Ditt räntenetto är negativt (- 5 000) och du får göra avdrag.  Inte så svårt, eller hur?

Har man ett negativt räntenetto kan man gå vidare till nästa steg, räkna ut hur mycket man faktiskt får dra av. När man ska göra det får man välja mellan två regler, EBITDA eller förenklingsregeln.

EBITDA

En nedskalad version av EBITA görs via att ta ränteutgifter - Ränteinkomster x 30%.

Exempel: Ett företag får in 10 000 kronor via sina ränteinkomster och har ränteutgifter på 100 000 kronor om året:

  • 10 000 - 100,000  = - 90 000.
  • - 90 000 x 0,3 (30%) = - 27 000 

Man får i detta fall max dra av 27 000 kronor från sin vinstskatt. Enkelt!

Den kompletta versionen av uträkningen är lite mer komplicerad. Man räknar då in avskrivningar, avsättningar för pensionsfonder och återföring av periodiseringsfonder. Uträkningen ser ut på följande sätt:

  • Vinstskatten du ska betala (innan avdrag)
  • Ränteutgifter  (hur mycket räntan på lånet har kostat) -
  • Ränteinkomster  (inkomsten för att ha pengar på banken) +
  • Avskrivningar +
  • Avsättningar till periodiseringsfond -
  • Återföring av periodiseringsfond

Krångligt? Ja!

Förenklingsregeln

Som tur finns förenklingsregeln, den infördes för att göra det hela lite enklare för småföretagare. Den här regeln säger att man får göra ett avdrag för ett negativt räntenetto upp till 5 miljoner. Har ditt företaget ett negativt räntenetto på exempelvis 90 000 kr får du alltså göra avdrag på hela beloppet!

Exempel: Ett företag får in 10 000 kronor via ränteinkomster och har ränteutgifter på 100 000 kr.

  • 10,000 - 100,000  = - 90,000.
  • Räntenetto = - 90 000 

Man kan då dra av 90 000 kronor från sin vinstskatt! Det gäller även om avdraget blir högre än om man hade använt EBITDA, så länge det är lägre än 5 miljoner. Driver du en koncern med fler företag och använder förenklingsregeln i ett av företagen gäller taket på 5 miljoner sammanlagt för alla företag inom koncernen. 
Kollar man bara på det här exemplet kan man tro att förenklingsregeln är bättre, men det är inte alltid sant. Vilken modell som är bäst överlag går att diskutera, det beror på situationen företaget befinner sig  i. Jämför och se vad som passar bäst för ditt företag! 

Hoppas ni fick lite mer klarhet i det här trasslet, lycka till!

/Andreas