Relationerna mellan ledare och medarbetare präglas av delegerat ansvarstagande och generellt demokratiska beslutsformer tack vare kollektivavtal. Det ger individen större frihet, rättigheter och förmåner.
Inflytande för individen lyckas bäst med kollektivavtal
Svenskt ledarskap gör succé i stora delar av världen. Svenska chefer har förstått betydelsen av delaktighet, att delegera ansvar, att förankra beslut, att ge utrymme för kreativitet och ifrågasättande. Det skapar intresse, engagemang och arbetsglädje. Det auktoritära ledarskapet ”Tig och lyd” eller ”fritt anta och avskeda arbetare, leda och fördela arbetet” som det stod i Svenska Arbetsgivareföreningens stadgar, gav inte mycket arbetsglädje. På 1980-talet tecknades medbestämmandeavtal och utvecklingsavtal som gav individen rätt att medverka i utformningen av den egna arbetssituationen samt förändrings- och utvecklingsarbete som rör det egna arbetet. Avtalet slår fast att det ska eftersträvas att medbestämmandet utformas så att det innebär ökat inflytande och ansvar för de anställda i arbetet. En avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 2010 har konstaterat att
”Det svenska arvet innebär arbete med långsiktiga relationer, samarbete med fackförbund, fokus på förtroende, samförstånd och förhandlingar bakom lyckta dörrar istället för offentlig smutskastning som ofta är fallet i USA.”
Forskningsprogrammet Ledarskap, Innovation och Management (LIM) undersöker olika aspekter av kreativitet och innovationsverksamhet i arbetslivet. Utgångspunkten är att svenska och skandinaviska organisationer under lång tid har utvecklat unika relationer mellan ledare och medarbetare. Relationerna präglas av delegerat ansvarstagande och generellt demokratiska beslutsformer. Samspelet mellan ledare och medarbetare och mellan olika arbetsgrupper har avgörande betydelse när innovationer i form av nya produkter, lösningar på problem och arbetssätt skapas eller nya kunskaper och färdigheter ska delas.
Utvecklingsavtalet som ersatte arbetsgivarens ensidiga rätt att leda och fördela arbetet med ökat inflytande och ansvar för de anställda i arbetet har visat sig vara lönsamt och långsiktigt framgångsrikt. Yttrandefrihet och trygghet ger arbetsglädje!
Individens frihet att byta jobb blir större med kollektivavtal
Redan när tjänstemannafacken bildades arbetade de för medlemmarnas rätt att fritt välja vilket företag de ville arbeta hos och friheten att kunna börja hos ett annat företag i samma bransch. Då som nu är den friheten mycket värd för oss anställda eftersom det kan vara enda chansen att försörja sig för den som flyttar till en annan ort, eller en möjlighet att byta jobb för den som vantrivs. Friheten att kunna tacka ja, när man blir erbjuden flera tusen kr högre lön hos ett konkurrerande företag är också värdefull för den som har stora studielån.
Det finns ingen lag som hindrar företag att kräva konkurrensklausuler av sina anställda. En del företag har standardiserade anställningsavtal där alla som vill bli anställda tvingas skriva på en konkurrensklausul om att de inte får börja arbeta i ett konkurrerande företag eller starta eget i samma bransch inom en viss tid efter anställningens slut. Det är ett stort ingrepp i den anställdes frihet att bli ”inlåst” i ett företag. Därför har fackförbunden tecknat avtal med arbetsgivarorganisationerna som begränsar företagens rätt att kräva konkurrensklausuler av sina anställda. De chefer och specialister som enligt avtalet kan omfattas av konkurrensklausuler ska ha en kompensation för den tid som de inte kan ta arbete i konkurrerande verksamhet. Konkurrensklausuler får inte gälla alla anställda utan endast vissa nyckelpersoner och de får inte gälla hur länge som helst efter anställningens slut. Om en konkurrensklausul inte följer avtalet kan en domstol förklara den ogiltig. Det är ett exempel på att fackförbunden har ordnat mer frihet åt individen.
Individens utveckling lyckas bättre med aktivt stöd vid uppsägningar än passivt avgångsvederlag
I många länder strejkar de anställda som ett försök att hindra företag från nedläggning eller uppsägningar. Det brukar inte fungera särskilt bra. Många länder har också regler för avgångsvederlag vid uppsägningar. I Sverige har facket tecknat avtal med arbetsgivarorganisationer om Trygghetsråd och fonder som ger möjlighet till stöd, utbildning och ekonomisk ersättning i samband med omställning från ett jobb till ett annat. Trygghetsrådet TRR har fantastiska resultat. Inom några månader har ca 90 procent av de som blivit uppsagda och sökt stöd från Trygghetsrådet fått nytt jobb eller startat eget. De som startar eget med stöd från Trygghetsrådet har sitt företag kvar på lång sikt i mycket högre utsträckning än andra som startar eget företag. Svensk fackföreningsrörelse har inte försökt hindra företag från nedläggning och uppsägning, utan varit positiva till utveckling och förändring. Det är bättre att medlemmarna byter arbete till lönsamma företag där det finns framtidstro och arbetsglädje, än stannar kvar i olönsamma företag som tvingas sänka lönerna. De som blir uppsagda ska ha trygghet tills de hittar ett nytt jobb.
Individens frihet efter arbetslivet blir större med kollektivavtal
Tjänstepensionen blir en allt större del av den totala pensionen för de flesta. Ekonomiskt är tjänstepensionen den största delen av kollektivavtalet, som ger mest pengar till medlemmarna, jämfört med andra pensionssystem som har höga avgifter. Kollektivavtalad tjänstepension ger i genomsnitt 5000 kr/månad mer än individuell tjänstepension för samma inbetalda premier, enligt en rapport från Alecta som heter Pensionsplagiaten.
Individens integritet skyddas bäst med kollektivavtal
När mer än en miljon anställda tillsammans ställer krav på villkoren i en sjukförsäkring blir den mycket billigare och bättre än när mindre grupper ställer krav på försäkringsbolagen. Den som själv vill teckna en sjukförsäkring tvingas att fylla i en hälsodeklaration och svara på många intima, integritetskränkande frågor. Det värsta är att försäkringsbolagen kräver att den enskilde lämnar fullmakt till dem att få läsa sjukjournaler från alla läkarbesök och sjukhusvistelser. Med en kollektivavtalad sjukförsäkring räcker det att du arbetar i två veckor för att omfattas. Du behöver inte lämna ut dina sjukjournaler för att få ersättning.
Individens reallöneutveckling blir högre med kollektivavtal
Årliga lönehöjningar är så självklart i Sverige att många tror att det finns en lag om det, men det är fackets löneavtal som ger rätt till lönehöjningar. I avtalet står det oftast årlig ”lönerevision” och när fackets förhandlare frågat arbetsgivarorganisationens förhandlare varför de inte vill gå med på att skriva årlig lönehöjning, svarar de att det ska kunna bli noll eller en sänkning också. Det behövs starka fack som har tillräckligt många medlemmar för att kunna förhandla fram lönehöjningar i Sverige, även i globala företag som fryser lönerna i alla andra länder. Det säkraste sättet att ordna lönehöjningar är att ha en siffra i de centrala löneavtalen, en viss procent som ska betalas ut på varje företag eller arbetsplats. En del arbetsgivarorganisationer vill inte ha några siffror alls i löneavtalen, förutom sidnumreringen.
Individens rätt till övertidsersättning, sjuklön, föräldralön mm regleras i kollektivavtal
Kollektivavtalens allmänna villkor ger rätt till övertidsersättning, ersättning för arbete på kvällar och helger, ersättning som kompletterar sjukpenning och föräldrapenning från Försäkringskassan mm. De flesta avtal ger 1,5 eller 2 timmars kompledighet för varje övertidstimme eller motsvarande ersättning i pengar. Många avtal ger individen möjlighet att välja en extra semestervecka istället för övertidsersättningen, men blir det för mycket övertid lönar det sig bättre att avstå den extra semesterveckan och kräva övertidsersättning/kompledighet enligt avtalet.
Arbetstidslagen ger arbetsgivaren rätt att ta ut upp till 200 timmar övertid per år, men lagen ger ingen rätt till övertidsersättning. Det gäller att komma ihåg att skriva in övertidsersättning, tjänstepension, föräldralön och alla andra förmåner i anställningsavtalet om man ska börja jobba på ett företag utan kollektivavtal. Annars är det ett tips att lönen ska vara ca 7000 kr högre per månad i ett företag utan kollektivavtal och tjänstepension, för att du ska få lika mycket i plånboken som på ett företag med kollektivavtal.
Läs mer på Unionen.se
Gunilla Krieg
Förhandlingssektionen på Unionen
